Beredskap

Tankar om hemberedskap

Många villaägare ordnar reservkraft till sina fastigheter för minst 2 veckors kontinuerlig drift. Bönderna med djurhållning är pliktade att ha reservkraft sedan lång tid, mot_198687_n_505.pdf

Vissa har ordnat 4 veckors beredskaps skafferi med mat inför 2021. 21544.pdf

Msb skickade ut en folder April/Maj 2018 till 4½ milj hushåll vilket var första gången sedan 1963. Den fans tidigare i telefonkatalogen som bilaga, 28494.pdf

Intressanta beslut och länkar, till ovanstående agerande.

Folkomröstningen som inleddes 1978 och genomfördes 1980 vann linje 2 med avveckling av kärnkraften inom 30 år.

Av Sveriges tolv kommersiella reaktorer är det fyra som för närvarande är under nedmontering och rivning. Det gäller Barsebäck 1 och 2, och Oskarshamn 1 och 2.

Först ut att monteras ner var kärnkraftverket i Barsebäck som stängdes efter ett politiskt beslut. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999 efter en uppgörelse mellan staten, dåvarande Sydkraft och Vattenfall. Barsebäck 2 stängdes den 31 maj 2005 efter en liknande uppgörelse.

Målet är att genomföra en ansvarsfull, säker och kostnadseffektiv rivning. Den första etappen av rivningen är att montera ner reaktortankarnas interna delar och placera dessa i ett lokalt interndelslager på anläggningsområdet. Första etappen planeras vara genomförd 2019. Därefter är den stora rivningen beroende av att det finns ett förvar som kan ta emot det radioaktiva avfallet. Ett sådant förvar ska byggas i Forsmark.

I Oskarshamn står de två äldsta reaktorerna på tur för nedmontering och rivning. Under 2015 beslutade OKG:s styrelse att stänga Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2, efter en längre tid med låga elpriser och en hög beskattning inte gjorde reaktorerna lönsamma längre. Beslutet innebar att Oskarshamn 2, som vid tidpunkten för beslutet befann sig mitt i ett moderniseringsprojekt, inte skulle återstarta. Under 2017 stängdes också Oskarshamn 1 efter 45 års elproduktion i samhällets tjänst.

På OKG pågår för närvarande ett intensivt planerings- och förberedelsearbete både vad gäller projektering och tillståndshantering, men också att tömma O1 och O2 på bränsle. Detta för att skapa förutsättningar för att därefter påbörja den storskaliga nedmonteringen och rivningen.

30 år infaller 2020 och kärnkraften skall stängas av senast 31 December. Energiomställningen är ej klar, viket kommer skapa el brist vid kyla.
Skall beslutet hävas behövs en ny folkomröstning vilket ej hinns med utan forcering och total enighet bland regeringens politiker först.

Avveckling av kärntekniska anläggningar i Sverige

Ägarna till kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 beslutade under 2015 att tidigarelägga den slutliga avställningen av dessa reaktorer. Oskarshamn 1 och 2 är under avveckling. Nedmonteringen och rivningen uppskattas ta cirka åtta år med planerad start 2020. Ringhals 1 och 2 ska tas ur drift i slutet av 2020 respektive 2019 och därefter avvecklas. Nedmonteringen och rivningen av de sedan tidigare stängda reaktorerna i Barsebäck och Ågesta påbörjas 2020. 

Avvecklingsprocessen pågår från det att en anläggning permanent stängs av, till det att allt radioaktivt material från verksamheten i anläggningen har avlägsnats på ett strålsäkert sätt.

Ett exempel: Avveckling av ett kärnkraftverk steg för steg

Drift: Planeringen av den framtida avvecklingen pågår under hela den tid en kärnkraftsreaktor är i drift, det vill säga under hela den tid som reaktorn levererar el till elnätet.

Permanent avstängning: Elproduktionen upphör permanent och får inte återupptas.

Övergångsfas: Under övergångsfasen efter den permanenta avstängningen förbereder personalen nedmonteringen och rivningen av reaktorn och ser till att hela anläggningen är fortsatt strålsäker. Allt använt kärnbränsle transporteras till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Reaktorsystemets insida rengörs, ofta kemiskt, för att få bort radioaktiva beläggningar och därmed minskas personalens exponering för radioaktiv strålning. Personalen tar även hand om radioaktivt avfall från drifttiden.  Som underlag för att planera nedmonterings- och rivningsarbeten görs systematiska mätningar för att kartlägga var det finns radioaktiva ämnen i anläggningen.

Tillståndsprövning: Innan nedmontering och rivning får påbörjas krävs ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken och ett godkännande från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Nedmontering och rivning: Under nedmonteringen och rivningen plockas i princip alla installerade system bort från anläggningen. Nedmonterade system tas, beroende på deras förorening med radioaktiva ämnen, omhand som radioaktivt eller konventionellt avfall.

Sanering och omhändertagande av avfall: Byggnadsytor undersöks för radioaktiva ämnen och saneras vid behov så att rivningsavfallet kan omhändertas som konventionell avfall. De byggnader som inte ska användas till något annat rivs. Marken undersöks för att upptäcka radioaktiva ämnen och saneras vid behov.

Friklassning: När allt radioaktiva material har tagits bort, och kvarvarande radioaktivitet är lägre än internationell accepterade gränsvärden, kan platsen avvändas för andra ändamål, den friklassas. Strålsäkerhetsmyndigheten fattar beslut om när detta får ske.

Vintern 2021 är redan simulerad med avstängning av all export till grannländer ca 4GWh idag, vid 0°C ute i elområde SE3. (Stockholms län)

Man har färdigställt planer för alternerande del avstängningar av region SE3 och total avstängning av SE4 vid elbrist vid stark kyla. (-15°C i SE3)  
Kärnkraften står för 8-9GWh idag. Aktuell status ses här: 
https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/

Längre ner på ovanstående sida kan man klicka på land så ser man produktionen och vilka energikällor som finns och produktions mängd. 

Skulle hela stamnätet gå ner i Sverige tar det 2-4 veckor att startaupp. Nätet skall fasas in med övriga elproducenter och grannlands anslutning.
Stamnätskarta: svk-stamnatet-for-el_2017_oktober.pdf

Alla asynkrongeneratorer behöver även el för att starta produktionen vilket saknas vid uppstart. http://www.windon.se/vindkraft_generator.htm

Energi överföringen mellan elregioner är redan ett problem idag, mellan SE2 och SE3 är kablarna glödande vid kyla som närmar sig -15°C, se karta längre ner för max transfer. (max 7.3GWh överföring)

Vissa kommuner har tagit detta på allvar och gjort eget bildspel i 3 delar och övningar, bla Västerås.   

 

 

Svenska kraftnät har gjort två egna bildspel till våra politiker för att påkalla uppmärksamheten på kommande energibrist vid kyla.

Dagens regering och några tidigare sitter med Svarte Petter i energi omställningsfrågan, vilket bidragit till oenighet vilket få känner till. (solcells bidraget är ett av dessa, miljöpartiet förordar mer kläder)

Svenska vindkraften ger bra med el normalt, men vid kyla minskar vindarna rejält vid -5°C och är i princip stillastående vid -15°C. 

Solcellerna som är monterade på hustak är snötäckta och har få soltimmar vintertid och hjälper till bara sporadiskt. 

Risk för elransonering – om förbrukningen fortsätter öka

Om vår elförbrukning fortsätter öka kan perioder av ransonering av el bli vanligare framtiden. I länets kommuner finns därför ett system för att kunna rikta elen lokalt vid behov.

Fortsätter strömförbrukningen öka i Mälardalen, utan att det kommer nya energikällor eller effektivare teknik, finns det risk att ransonering av el blir verklighet under till exempel extremt kalla vintrar med låga nivåer i vattenmagasinen.

I dag har vi tillräckligt med el, men bufferten vid extremlägen är mindre. Får landet till exempel problem med en kärnkraftsreaktor som måste nödstängas eller att andra anläggningar är stängda för underhåll under en period av extrem kyla, kan läget snabbt bli akut. Det berättar Torbjörn Solver på Mälareneergi elnät. Styrel ransonerar elen lokaltSvenska kraftnät kan styra elen regionalt över landet, men Mälarenergi och kommunen kan även styra den lokalt vid regionala avbrott eller ransonering.Alla kommuner i länet har tillgång till styrel.

Det är ett system där elen i kommunen kan styras ner på bostadsområdens nivå. Vid elbrist kan man tillexempel koncentrera verksamhet dagtid till industriområden på bekostnad av rena bostadsområden som får el under kvällstid istället.

– I ett sådant läge så finns det el, men det produceras för lite el och vem ska då få el först? Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås kommun, berättar att det finns en beslutad prioriteringsordning, uppifrån och ner, inom varje kommun.

– Räddningstjänst, sjukhus och polis är prioriterade. Sist på listan står privata bostadshus.

– Men det är inte så att man som villaägare ska stå utan ström hela tiden, utan då får man rondera elen så att olika bostadsområden får el i olika omgångar. Annars får vi frysskador på fastigheter med enorma konsekvenser. Viktig vara förbereddAtt all el skulle slås ut i hela Sverige eller hela länet samtidigt är ett ganska osannolikt scenario, men tillräckligt sannolikt för att Västerås övat på det. För ett par år sedan producerade man en film i utbildningssyfte där all el slås ut under ett par dagar på grund av olika samverkande faktorer och olyckliga omständigheter. I länet samverkar kommunerna med länsstyrelsen för att förbereda sig både för större katastrofer och för mindre men allvarliga avbrott. Det gör man i nätverket USAM där även länstyrelsen och Försvarsmakten och P4 ingår. Men vad kan då orsaka stora strömavbrott under längre tid i länet?

– Det skulle tillexempel kunna ha varit förra sommarens skogsbränder. Stora områden som förstörs där dom stora elledningarna går. Den här årstiden kan det handla om underkylda regn med massiv isbildning som lägger sig på stamnät och elledningar, säger Dennis Lindberg, försvarsdirektör på länsstyrelsen i Västmanland, som inte heller utesluter sabotage på system eller elledningar som orsak till strömavbrott. Länets beredskap är god.

– Generellt sett så är länets beredskap god när det gäller de samhällsviktiga funktionerna. Och jag skulle säga att den enskilda beredskapen på individnivå är relativt god och det baserar jag på hur länet ser ut. Vi har få kommuner som består av stora höghuskomplex som i storstäderna. I stället bor man kanske på sin tomt i ett eget hus, kanske nära naturen med eget vatten och så vidare.


Reservkraft

Ofta är reservkraft lösningen för att trygga elförsörjningen, som så många samhällsviktiga funktioner är beroende av. För att det ska fungera framgångsrikt krävs ett arbete i form av behovsanalys, projektering, anskaffning och underhåll. Den här vägledningen är ett stöd för dig i arbetet under hela reservkraftprocessen.

När man påvisat att elförsörjningen är kritisk för en verksamhet, startar ett arbete för att få reservkraft på plats. Då behöver verksamhetsansvarig ta fram en reservkraftprocess. Vägledningen ger dig som aktör stöd i allt från att analysera verksamhetens behov av reservkraft, att ställa krav vid upphandling till skötsel av reservkraftgeneratorerna.

Systematisk genomgång av de olika stegen i processen

Olika block i vägledningen vänder sig till olika funktioner och de olika tidslägen man befinner sig i sin reservkraftprocess. Det är, speciellt inledningsvis, bra att vara förberedd på vilka åtgärder som krävs i efterföljande steg. Vägledningen innehåller också ett antal checklistor med exempelvis hänvisning till olika standarder som underlag för kravställning vid upphandling och inte minst för framtida skötsel.

Vägledningen är framtagen i samverkan mellan Livsmedelsverket, Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, MSB samt Post och Telestyrelsen.

Vägledning för hantering av Reservkraftprocessen

Svtplay tvserie: Ett nedsläckt land

SVT seren "nersläckt land" som visades kan ses på SVT play via datorn, simuleringen var en solstorm som har 2.5% sannolikhet att inträffa över tid.

 svtplay nedslackt land 

Lite historia från SVT play:

Sverige under kalla kriget: Om kriget kom.

SVT play: Sverige under kalla kriget om kriget kom  Kan ses till Lördag 31 aug 23:59 2019